Informationen är hämtad från Alaskan Malamuteklubben.
Alaskan
Malamute
Kort om rasen Alaskan Malamute
Historik – urspungshunden :
Försöker vi titta bakåt i historien och konstatera fakta, vet vi att 1935 erkändes Alaskan Malamute
som ras av Amerikanska Kennelklubben. Samtid igt måste vi konstatera att rasen, Alaskan
Malamute, som den är idag är en rekonstrukti on av den stora inhemska drag- och frakthund som
hade sitt ursprung från området runt Norton Sound och Kotzebue , i nord västra delen av Alaska.
Under 1920-talet började arbetet med att saml a in de hundar som motsvarade bilden av inuiternas
tunga frakthund och att försöka återskapa densamma. H undarna som blev basen i rasen Alaskan
Malamute hämtades från hela norra delen av No rdamerika – det viktiga var att de överensstämde
med ”bilden” av den kraftiga, polara drag- och frakthunden . Även om uppfattningen av hur
Malamuten skulle se ut varierade så efterstä vade de flesta som ville ha en Malamute, kraftfulla bra
fungerande slädhundar .
Inuiternas hund av Malamute-typ är det som blivit förebilden till dagens Al askan Malamute, de var
inte renrasiga i vår bemärkelse, de hade givetvis heller inte stamtavla. Det som framför allt format
dem var deras förmåga att överleva i ett kärvt polarkli mat med begränsad tillgång till föda, deras
förmåga att arbeta hårt samt samarbetsförmåga både med mä nniskan och andra hundar.
Hundarna användes troligen både för jakt, klövj ning och att dra slädar . Det är omtalat att
Mahlemiuterna behandlade sina hundar väl och att de också fick komma in i hyddorna.
Förmodligen var individern a någorlunda lika i typ.
Alaskan Malamutens historia i Sverige :
Till Sverige infördes den första Malamuten 1976 , en hane vid namn Kodiak från Norge. Kodiak
användes aldrig i avel. Tiken Lupa från Italien hämtades till Sverige 1976. Det förste Malamute
kullen registrerades i 1977 i Sverige och därefter tillkom e tt flertal malamuteägare och uppfödare.
Vi kan konstatera att linjemässigt har Sverige haft stor påverkan från Norge och det är först under
slutet av 1900-talet och början av 2000-talet som svenska uppfödare gene tiskt försökt hitta nytt
blod. Idag befinner vi oss 25-30 generationer från ur sprungshundarena i slutat av 1920-talet. Frågan
är hur vi förvaltar arvet samtidigt som vi lever upp til l rasstandarden?
Alaskan Malamuten anno 2008 :
Malamuten ska fortfarande kunna utföra samma j obb som deras förfäder; dra tunga slädar över
långa sträckor i snö och kyla. Det är en kraftig, intelligent och själ vständig hund där mycket av
ursprungshundens drag är bevarat . Malamuten är en vänlig, tillgiven hund och lojal mot sina
familjemedlemmar .
Den är varsam med barn, men ba rnen måste lära sig att umgås med denna hund. Malamuten är inte
någon bra vakthund då den är vä nligt inställd till alla.
Alaskan Malamute är en av de största polara raserna tillsammans med grönlandshunden.
Malamuten skall ha kraftig benstomme, starka ben med kom pakta och fasta tassar, djupt bröst
och kraftfulla skuldror. Rörelserna skall vara stadiga, balanserade, och ge intryck av uthållighet
och total effektivitet . Det finns en naturlig variation på storlek inom rasen.
Malamuten har tvåskikts päls bestående av underullspäls och en tjock
och sträv yttre päls. Den yttre päls en skyddar mot regn, snö och kyla.
Malamuten finna i olika färgkombinationer – de mest vanliga är antingen grå/vit,
svart/vit eller röd/vit.
Malamuten är inte avsedd som en sprinthund i slädhundstävlingar. Rasen är formad
och avsedd för styrka och uthållighet och kan med fördel användas i turkörning men
också till tävling över längre dist anser och under svåra förhållanden.
Malamuten är en hund som kräver motion och passar dem som har ett aktivt friluftsliv.
Den kan med fördel användas som klövjehund, att cykla med, att åka skidor/slä de med eller att köra
vagn med.
Kort sagt – en blandning av skönhet och fysisk styrka gör denna hund helt magnifik.
Svenska Polarhundklubbens ra sklubb för Alaskan Malamute :
I rasklubben arbetar vi för:
• att väcka interesse för och främja avel av mentalt och fy siskt sunda, bruksmässigt samt
exteriört fullgoda rasrena hundar
• att bevara och utveckla rasens specifika egenskaper samt verka för utveckling av praktisk
bruk av dessa egenskaper som bl.a. draghundar.
• att informera och sprida kunskap om rasens beteende, dess fostra n, utbildning och vård.
• att bevaka och arbeta med frågor som har ett allmänt interesse för hundägaren och
hundägandet.
• att skapa och vidmakthålla goda relationer mellan omvärlden och hundägaren och
hundägandet
att hjälpa alla malamuteäg are till att umgås med sina hundar och varandra.
Rasklubben har idag ca. 300 medl emmar som har c:a 1000 hundar.
Endast en liten del av hundarna tränas regelbundet och därför försöker rasklubben stimulera allt fler
malamuteägare att aktivt arbeta med sina hundar.
Malamuten både behöver och trivs med hårt arbete. Det ökade intresset i Sverige för dragtävling med
Malamuter är en tämligen färsk företeelse, då Malamu ten länge ansetts svår att ha kontroll över eftersom
den har mycket egen vilja - som inte alltid har varit att dra.
Dragviljan har tyvärr inte varit en högprioriterad avel sfaktor. Detta försök er rasklubben och dess
avelsråd komma till rätta med idag och inom klubben pågår en kontinuerlig diskussion över
avelsurval samt aktiviteter som på olika sätt prövar våra hundar.
Klubben och intresset för Malamuten i Sverige är på uppgång dels pga. ett a llmänt ökat intresse för
aktivt friluftsliv med hund där Malamuten som ras lämp ar sig väl, dels för att rasen gjort bra ifrån
sig i tävlingssammanhang och framför allt i konkurrens med andra renrasiga polarhundar.
Rasklubben arrangerar två större evenemang per år, Malamuteveckan (vanligt vecka 8 i Särna) och
Malamutespecialen .
Malamuteveckan är en vecka då malamuteägare samlas från hela Sverige och kör med sina hundar,
lyssnar på föredrag, pratar om rasen och umgås.
Malamutespecialen går av stapeln allhelgona helgen varje år och inleds med en specialutställning
endast för Malamuter. På kvällen är det gemens am middag och samkväm. I samband med specialen
är det också någon form av vagnsrace.
Varje år finns olika meriteringstillfällen under vint er säsongen vart hundarnas arbets- och dragvilja
testas och provas – bl.a. finns en test vart hunden ska gå i en-spa nn och klara av 1 mil på maximalt
1 timme med last. Ett annat prov är en 2-dagars te st där hunden kan gå i spann eller singel minst 3
mil per dag med last samt att hundarna ska sova ute under bar himmel. En tredje test är en
långdistans test på minst 10 mil med full packning som bl.a. Polardistans. Klarar en hund dessa 3
meriteringar kan den titulera s som Polarhunds Champion.
Under året utställas en hel del Malamuter på utställn ingar av olika typ och stor lek runt i hela landet.
Det har blivit en ganska så stor aktivitet för många Malamute ägar e och uppfödare de senaste åren.
Malamuteklubben